Låt de gamla drömmarna dö

Låt de gamla drömmarna dö (Winner)

Låt de gamla drömmarna dö är en samling texter som John Ajvide Lindqvist skrivit på under många år. Här finns allt från noveller, sketcher, kåserier till manuset till hans sommarpratarprogram. Trots att jag tycker att några av texterna är riktigt dåliga, så är boken en winner för mig.

Eftersom jag är ett stort fan av Ajvide Lindqvists bok Låt den rätte komma in, så tycker jag så klart bäst om texten Låt de gamla drömmarna dö, som handlar om vad som egentligen hände med huvudpersonerna, Oskar och Eli, i Låt den rätte komma in, där boken slutade.

Har ni ännu ej läst något av denne fantastiske författaren är det hög tid nu!

Ursäkta att man vill bli lite älskad

Ursäkta att man vill bli lite älskad (Fiasko)

1. ( intro)

Och det är jag som är Nora.

Jag har väl det egentligen vad man skulle säga rätt bra.

Jag skär mig inte i armarna och jag stoppar inte fingrarna i halsen.

Jag är inte psykiskt sjuk, inte extremt tjock och jag måste inte röra handtaget fem gånger innan jag går ut.

Mina föräldrar är inte skilda, de har inte alkoholprobelm och ingen jag älskat har dött.

Jag är ung.

Jag har hela livet framför mig. Jag borde helt enkelt ha en massa drömmar som jag bara längtar ihjäl mig efter att uppfylla men det har jag inte.

Jag spelar inte i nåt band, jag kan inte rita och jag är inte ung och lovande i typ schack. Jag är alltså Nora Jonasson.

Inte speciell alls överhuvudtaget.

Så här börjar Johanna Thydell sin bok om Nora. Ibland glänser författaren till och imponerar på mig med sitt språk men tyvärr är handlingen alldeles för banal. Jag försöker tänka att boken ska läsas av ungdomar i högstadieåldern och jag försöker tänka om de skulle gilla den, men jag är osäker.

Jag gillade Johannas tidigare bok I taket lyser stjärnorna väldigt mycket. Det var en bok som jag sträckläste och som berörde mig mycket. Ursäkta att man vill bli lite älskad kommer tyvärr inte lämna samma spår hos mig.

Böcker jag läste under 2012

Stjärnlösa nätter*Gustavs grabb* På vinst och förlust* När börjar det verkliga livet* Och i Wienerwald står träden kvar.

2012 var året då jag tog en rejäl paus från att läsa böcker. Endast fem böcker läste jag under året som gick. Jag har helt enkelt inte haft någon lust att läsa, vilket kan tyckas märkligt eftersom jag i genomsnitt plöjer cirka 60 böcker om året annars. Kanske, kanske blir det fler än fem böcker under 2013, vi får se.

Av de fem böckerna jag trots allt läste under året måste jag säga att jag gillade Och i Wienerwald står träden kvar allra bäst. Fast som det stora Leif GW Persson fanset jag är, så tycker jag förstås att alla dessutom borde läsa Gustavs grabb.